Det är ju lite knepigt under vintern med vatten, el som ska fungera och mat som fryser ihop, hinkar som fryser sönder...
Två stycken står i inbyggd utebox och när det var 34 grader kallt så var vi ner klockan tolv på natten för att kolla dem. Vi bytte vattnet och såg till att de hade hö att tugga på och så står de ju på halm. Både tugg-vänligt och varmt.
-25 och Amon Dîn (Loostigaste) mår fint.
Kylan är egentligen inget bekymmer för dem bara de har att äta och dricka och att de har hull och hår som är anpassade efter kylan. Det kan man inte börja tänka på för sent utan man måste ligga med och fodra så de får lite hull.
1 cm hull motsvarar 3 cm tjock vinterpäls.
Angående vatten så brukar vi vätske-säkra hästarna när det är riktigt kallt, genom att ge dem väldigt blöt betfor morgon och kväll.
Jag hade en ponny i många år, Pretty, min första häst, som blev 27 år. Hon var väldigt känslig om det blev för lite vatten till höätandet. Det ändrade sig fort när vi började ge betfor. Hon klarade sig utan kolik var- och varannan dag.
Det går åt en liter saliv till varje kilo hö så då kan man ju tänka sig vad mycket vätska det går åt om de måste äta mycket för att hålla värmen.
Vi behöver inte ge kraftfoder för hösilaget är så kraftigt. Och så får de hö med lägre näringsvärde också. Och halm då. Näbben på 2½ år klarar sig bra på det här och har aldrig varit tunn ens.
I stallet har vi vattenhinkar och vattenkranen är inbyggd i ett stort "skåp"med ett element. På det viset kan man öppna och ha bra luft i stallet utan att behöva tänka på att vattnet fryser. Det blir en hinna på hinkarna efter några timmar men den har de hål på.
Täcken har vi bara när det blåser och regnar eller om det blåser och snöar. Med öppna åkrar mot norr så får vinden ordentlig fart här och man måste tänka på köldeffekten.
Min dröm är att kunna bygga en lösdrift. Min kropp vill inte mocka så mycket mer känns det som.
Och så ett sånt här förstås
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.